BUSHBRUD - i själen men inte i praktiken

Stella och Gastro <3

Igår blev det både hopptävling och en tur till Braxsele för lillan, hon skötte sig prickfritt ;) Det var en jättehärlig dag, kul att få träffa lite hästfolk!

J jobbar och vi andra två bjöd just in oss själva på grillning på udden.

Jag och Marlene har varit ute och vallat Gastro lite idag och han ser mycket bättre ut, det finns hopp om liv! M hade dessutom byggt en liten sjukhage åt'n.

Hjärtat glad över att få komma ut

Imorgon blir det häst hela dagen! Förutsatt att den lilla samtycker, som förövrigt blir tre veckor imorgon <3

En läskig grej som hänt är att denna lilla skogsnomo har smugit sig in i bilen i Braxsele och följt med mig hem..

Ligger som en sackosäck med en liten sovande boll på magen, och passar på med en blogg. Vi är hemma själva ikväll för andra gången, Jonathan har börjat jobba. Lite läskigt är det med detta enorma ansvar.

Jag tänkte berätta vad vi gjort i helgen men jag tror jag är för trött för att minnas. Inatt har jag inte sovit en blund eftersom Stella lät så märklig när hon andades. 07.30 tog J Stelli till soffan så jag skulle få sova. 08.10 ringde Marlene och berättade att Gastro verkade dålig. Bra tajmat G, 11.00 hade vi nämligen tid på BVC och den ville vi ju inte missa eftersom hon hade varit så rosslig på natten.

Jag fick sätta mig och pumpa ut mjölk med våld. Bokstavligen med våld. Sedan fick jag åka med pappa till Braxsele och J och Stella åkte på BVC själva. Jag var lite nervös men de hade båda uppfört sig :) Gastro hade gjort sig illa i hagen och fått en ordentlig smäll på h armbåge blev jag varse. Förmodligen bara skadad på mjukdelarna. Bra mycket bättre än korsförlamning dock, som han såg ut att ha vid första anblicken i hagen då han ej ville röra sig med varken fram eller bakben. Älskade häst. Tack vare detta blir det stalldebut för min lilla luva imorgon!

Luvan 

För övrigt så håller jag stenkoll på alla uppdateringar om Volkswagentävlingen och tycker det känns tråkigt att inte kunna hjälpa till. Planen är dock att åka ut när det är lite lugnare (lägre klasser) med Stella och kika på tävlingen iaf, och så får vi se hur jag löser 1.50-klasserna som jag veeeerkligen vill se. Men det lär ju vara mycket folk på plats så frågan är om man vill ha med en tre veckors pluttbäbis. Vi får reka tors/fre..

Nu försöker vi göra natta här, lättare sagt än gjort!

Vi har haft total breakdown här några dagar. Det blev katastrof här när amningen uteblev. Barnet har gallskrikit och jag har gråtit. Peppar peppar verkar det dock nu som om den vanliga ordningen är återställd här igen.

Idag är det Chiles nationaldag och det har vi firat lite försiktigt med empanadas och lite folk.

Dagarna är väldigt centrerade till hemmet just nu pga medicinen och Stellas stackars mage som chockats med mjölkersättning. Vi har dock varit på BVC och hon lever och frodas. Vi har spenderat kvällen med popcorn, idol, PH och Crossfire i en lokalreklam.

Kan inte förstå att hon bara är 11 dagar gammal! Favoritplatsen att sova på är på en kudde i knät :) Hon har ärvt pappis hår..

Hundarna har kommit hem, Rill sköter sig över förväntan, vi har gått några lyckade barnvagnspromenader och några misslyckade, vi äter, "sover", myser och försöker städa lite däremellan. Eventuellt duschar. Stackars J såg fram emot ett bad idag när jag gick ut med hundar och barnvagn men fick bryskt avbryta när jag kom inspringande med ett otröstligt barn. Hon var för lite klädd för att jag skulle kunna ta upp henne ur myset i vagnen, man lär sig ngt varje dag. När man har hundar kan man ju tyvärr inte heller bara skita i promenaden och gosa ner sig i soffan så det blev nyss en promenad med bara dogs.

Med ett litet sovande knytt i knät och karln på gymmet ska jag väl kunna föreviga lite om Stellas födelse.

Till historien hör kanske att jag haft extremt svårt att sova sista veckan innan förlossningen. På tisdagen förra veckan var jag på spec mödra och fick sömntabletter för att få vara utvilad inför en ev igångsättning. Så långt kom vi tyvärr ej utan på natten till onsdag startade värkarna. Jag är förvisso glad att det startade av sig självt men jag hade gärna haft en natts ordentlig sömn i bagaget.

Vi åkte in 8.30 på onsdag morgon och 00.16 på torsdag 4/9 föddes hon! Förlossningen blev således ganska lång och energikrävande men såhär i efterhand tycker jag att det hela gick bra. Att jag i slutskedet (efter några plågsamma timmar med värkstimulerande dropp) nästan förvandlades till en neandertalare med instinkten fokuserad på överlevnad har jag redan börjat förtränga. Personalen var underbar, min karl var underbar och sedan får man ju verkligen lön för mödan ;)

Purfärsk 

Så, ni som ska föda barn inom den närmsta tidsrymden kan sluta läsa nu för här kommer del två!

Allt var frid och fröjd. Jag blev sydd i lugnan ro och vi fick in fika. Ca 1,5 h efter förlossningen kände jag plötsligt en olustig smärta och hann bara ge Stella till Jonathan och trycka på knappen innan jag tuppade av. Vaknade upp med fem människor fullt upptagna med nålar, slangar, någon låg på min mage medans en annan skoningslöst  skopade ut blod ur min nysydda *piiip*. Jag hörde ngt om "förbered operation". Jag kunde inte annat än grina av smärta, utmattning och förskräckelse. När de fått stopp på blödningen hade jag tappat nästan 2 L blod, normalt under en förlossning är att man tappar 4-6 dl om jag minns rätt. Låg och frös i flera timmar, fick massa dropp bl uppvärmt dropp för att kroppen var så kall. På morgonen fick vi åka upp på bb men jag kunde varken gå eller lyfta barnet själv. På bb fick jag sedan järndropp inomgångar då jag hade det imponerande blodvärdet 77. Det var en ganska skakande upplevelse som jag gärna hade varit utan ff eftersom jag svimmade och inte hade någon aning om nånting (bara att det uppenbart var bråttom) även om läkarna hade koll på läget och snabbt styrde upp. Vi har ju pratat om det hemma också och jag undrar om det inte ändå var värre för Jonathan som bara kunde stå och titta på fullt klar i knoppen. Nu vet jag dock vad som hände och att man vid en ny graviditet kan medicinera för att det inte ska hända igen.

Jag mår ju bra nu och vi är hemma med världens mysigaste bebis! Känner fortf av att blodvärdet inte är på topp, men som tur är spenderar vi mesta tiden i soffan än så länge :)

Här avrundar vi, för snart börjar idol och Stella vill verkligen se det ;)

Nu har vi sovit hemma två nätter och det är verkligen mycket att lära sig och rutiner att komma in i men det går framåt :)

På väg hem :)

Igår hade vi besök av mormor och morbror, och på kvällen av Mallis. Stella blir bortskämd med fina presenter från alla håll <3

Ja, vi har bestämt nu att hon ska heta Stella :)

Med morbror 

Det krävs mycket text för att beskriva denna upplevelse och det orkar jag inte ta tag i än.. Men lite bilder bjuder jag på :)

Lillkorven kom 00.16 4/9, 3,815 kg och 51 cm lång.

Stolta fadern

Efter dagens dusch, klädbyte och järndropp. Nöjd!

Ser Idol och ångrar volymen av glass jag just lapat i mig.

Har varit på spec mödra idag och det gick bra, det var ungefär dagens aktivitet. Inget nytt på födelsefronten än.

Dom här sötisarna har varit ute på ordentlig tur idag så det är himla lugnt här ikväll för den lilla bruna :)

Mådde inte så bra i morse så större delen av dagen spenderades i sängen med yoghurt och några bra telefonsamtal.

På em gjorde jag några ärenden och åkte sen till Hippo och köpte ett par JW ridbyxor av Elle som jag tror blir sköna att jobba i till vårn. Älska beg och billigt.

Marlene har varit gullig och provat täcke till Gastro, detta blir hans nya höstsärk (han var tydligen inte intresserad av att posera i hagen).